Uppdaterad 17/7 2019 (resultat/mandat)

Text: Ulf Lonäs
 

EU-valet lika viktigt som riksdagsvalet

All offentlig makt utgår från folket och riksdagen stiftar lag. Så står det i Regeringsformen som är en av de fyra grundlagarna i Sverige. Men i §6 kapitel 10 står det också att: Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Flera av de nationella lagar som Sverige stiftar varje år är på order från EU, och EU-lag går också före svensk nationell lag om det finns motsatta skillnader mellan lagarna. 
   Därför är valet till EU-parlamentet den 26 maj 2019 lika viktigt som det egna riksdagsvalet. Det gäller att folket utnyttjar sin offentliga makt för att rösta fram de mest kompetenta svenska och lagstiftande EU-ledamöter som bäst speglar den svenska folkviljan och försvarar svenska intressen i Europeiska Unionen, EU. 
   Det är extra viktigt att rösta just i år. EU kan anses stå i mitten av en stor rondell med ett flertal vägar som alla leder åt helt olika håll, och detsamma gäller de åtta svenska riksdagspartierna i rondellen. Alla vägvalen 2019 får mycket stora, men olika konsekvenser, för en lång framtid.
 
 

Korta fakta om EU 
Ursprunget till EU är den Europeiska kol-och stålunionen som 1952 bildades av Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Italien och Luxemburg. Syftet var att en union skulle förhindra en ny kapprustning efter andra världskriget. Samarbetet fördjupades och utvidgades i allt snabbare takt. Nya avtal som kallades fördrag skapades. Namnbyte till Europeiska Gemenskaperna, EG, 1967 och tre nya medlemmar 1973. Första gången medlemsländernas medborgare fick rösta i ett EU-val till EU-parlamentet var 1979. 
 
En inre marknad skapades genom att stifta fler än 200 nya lagar samtidigt som man bytte namn till Europeiska Unionen, EU. Sverige blev medlem i EU 1995 efter en folkomröstning 1994 med siffrorna 52,3 procent för och 46,8 mot medlemskap. I EU bodde 2018 över 500 miljoner invånare.
 
Om ett EU-land bryter mot EU:s grundläggande principer om frihet, demokrati och mänskliga rättigheter kan landet förlora vissa rättigheter, som rätten att rösta i ministerrådet. Ett EU-land kan däremot inte bli uteslutet ur EU. Vill man lämna EU utlöses artikel 50, som infördes i EU-fördraget så sent som 2007 genom Lissabonfördraget.

 

EU har sju olika institutioner. EU-kommissionen, Ministerrådet, Europaparlamentet, Europeiska Rådet, EU-domstolen, Europeiska Centralbanken och Europeiska Revisionsrätten.

EU-kommissionen är EU:s verkställande, viktigaste och tyngsta organ, som bland annat föreslår nya EU-lagar och budget till EU-parlamentet. Alla 28 medlemsländer har en kommissionär som ingår i ett team som kallas kollegiet. Detta leds av kommissionens ordförande som väljs av EU-parlamentet (ofta från den största partigruppen) vart femte år och ordförande har mycket stor makt. Ordförande väljer och tillsätter sina vice ordföranden och sina kommissionärer från medlemsländernas förslag och beslutar om EU-kommissionens politiska agenda och organisation. Vice ordföranden kallas för Höga Representanten och ansvarar för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Kommissionärerna arbetar för hela EU:s intressen och inte det egna medlemslandet, deltar i projektgrupper, och Sveriges EU-kommissionär fram till EU-valet har varit Cecilia Malmström (L) som ansvarat för EU:s utrikeshandel och handelsavtal.

Europaparlamentet har 751 ledamöter (om Brexit är genomförd 705 ledamöter) som väljs in vart femte år av medlemsländerna. Varje medlemsland 

har ett visst antal platser grundad på befolkningsstorlek. De sex största 2018 var Tyskland 96 platser, Frankrike 74, Italien 73, Storbritannien 73, Spanien 54 och Polen 51 platser.  Sverige hade 20 platser men får 21 om Brexit genomförs. Minst antal platser har Lettland, Estland, Cypern och Malta som alla har 6 platser vardera. Liksom i den svenska riksdagen finns det olika utskott Europaparlamentet.

De nationellt invalda partierna och dess ledamöter söker sedan inträde i någon av de partigrupper som finns i EU-parlamentet. Det är alltid viktigt med rätt person på rätt plats, men i EU-valet handlar det mer om varje valbar ledamots kompetens, egenskaper och åsikter än det gör i val till riksdagen där partiet oftast går lite mer före.

Partigrupper och gruppens antal mandat i EU-parlamentet 2018. Bokstav och siffra visar svenskt parti i gruppen och antal ledamöter 2018.
 
EPP: Konservativa och Kristdemokrater. 219 mandat. M=3, KD=1. 
S&D: Socialdemokrater. 187 mandat. S=5, FI=1.
ECR: EU-skeptiska konservativa. 73 mandat. SD 2.

Alde: Liberaler. 68 mandat. L=2, C=1
GUE/NGL: Vänsterpartier. 52 mandat. V=1.
Gröna/EFA: Miljöpartier och separatister. 52 mandat. Mp=4.
EFDD: EU-kritiska partier. 43 mandat. 
ENF: Nationalistiska EU-kritiker. 34 mandat
Grupplösa: 23 mandat.

De årliga medlemsavgifter som EU:s medlemmar betalar beror på landets bruttonationalinkomst. Totalt är medlemsavgifterna 103,5 miljarder euro vilket då motsvarar 71 procent av EU:s inkomster. Sveriges medlemsavgift 2018 var 39,5 miljarder kronor. 

Tre EU-institutioner arbetar med EU:s lagar. EU-kommissionen ger förslag. Europaparlamentet bearbetar och beslutar. Ministerrådet bearbetar och beslutar. Europaparlamentet och ministerrådet måste vara överens för att en lag ska börja gälla. Ett medlemsland som röstar emot ett beslut i ministerrådet måste ändå följa beslutet. I ministerrådet representeras medlemsländerna av den minister som ansvarar för den fråga som ska beslutas till exempel energiministrarna för energifrågor.
I Europeiska Rådet är det statsministern som fått mandat för Sveriges ståndpunkt efter samråd i den svenska EU-nämnden i riksdagen.

Dagens Nyheter, DN, publicerade den 2/5-19 en noggrann genomgång om vad EU är och vilken påverkan den har på Sverige. Cirka 50 procent av de punkter på dagordningen som landsting, kommuner och regioner måste hantera har koppling till EU. 37 procent av alla nya lagar som beslutats i Sverige de senaste fem åren är på order från EU.

EU-lag går före svensk lag, och Sverige måste anpassa sin nationella lagstiftning till EU-rätten. Medlemsländerna får inte ha lagar som strider mot EU:s lagar och regelverk. När EU tvingar sina medlemsländer att införa den lagstiftning som EU beslutat, så kan man skilja på två huvudtyper som EU definierar som: ”En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet.” och ”Ett direktiv sätter upp vilka mål som medlemsländerna ska uppnå, men de får själva bestämma hur det ska gå till.” Från en förordning eller ett direktiv stiftar Sverige varje år fler än 100 nya lagar eller ändrar nationella lagar så att de passar EU:s lagstiftning. Det finns mycket info om EU på svenska på EU:s hemsida http://www.europa.eu

Vägvalen
EU är en stor och mycket komplex koloss som började som en ekonomisk handelsgemenskap men som utvecklats till att omfatta alla europeiska samhällsområden. Europeiska Unionien

och dess regelverk, lagar och domar har blivit som en ständigt närvarande politisk överrock i nästan allt medlemsländernas styrande organ och dess medborgare gör och beslutar. Kan man göra som vi vill, strider det mot, eller får vi stöd av EU:s regelverk?

Subsidiaritetsprincipen är en del av regelverket i EU som innebär att beslut ska fattas nära medborgarna (nationellt, lokalt) utom i de sex fall där EU-parlamentet har ensam beslutsrätt. De senaste åren har Sverige klagat 62 gånger på att principen inte följs när man haft en annan åsikt. Ofta förlorar man ändå, men Sverige har t.ex. lyckats förhandla till sig ett undantag för snus som är förbjudet att sälja i övriga EU. 
 
EU-valet 2019 har flera mycket viktiga vägval, men som spretar åt olika håll. Frågorna är många och vilken väg svenskarna och de andra EU-medborgarna vill att EU ska ta är osäker. Och det är inte lätt att välja väg. Svensk media har inte förstått hur viktig EU:s överrock är och bevakningen och debatten har därför varit minst sagt svag. 

Ska EU skapas om och utvecklas till en suverän federal stat likt USA? Eller ska EU reformeras, bromsas in, minska ned sin byråkrati, och rensa hårt i sitt regelverk, budget och sina ekonomiska stödprogram? Hur ska migrationsfrågan lösas? Ska din svenska partiledamot arbeta för SWEXIT och för att Sverige ska lämna EU?

Ska EU stärka sin makt med full beskattningsrätt och införa fler och därmed troligen högre EU-gemensamma skatter som koldioxidskatt, flygskatt, moms (EU bestämmer redan lägstanivåer), väg-och transportskatter och på digitala tjänster som Frankrike redan infört? Och är det verkligen ledamöterna i Europaparlamentet eller är det medlemsländernas ministrar i ministerrådet, EU-kommissionen och de politiska tjänstemännen, som i praktiken har befälet över vilken kurs EU ska ta?
 
Om EU fortsatt skulle utvecklas till en federal stat, t.ex. Europeiska Federala Unionen, så förlorar alla medlemstater sin suveräna nationella självständighet och beslutsrätt. I så fall tror jag att riksdagen nedgraderas till ett slags gemensamt kommunfullmäktige och kommunfullmäktige tas över av lokala hembygdsföreningar med begränsad beslutsrätt. Väldigt tveksamt om det skulle fungera utan mycket stora risker för allvarliga konflikter och problem för en halv miljard invånare, där alla har olika kultur, värderingar, språk, historia, bakgrund och nationella geopolitiska förutsättningar, och även olika gemensamma intressen. En lång process, som troligen medför att många medlemsstater lämnar EU, eftersom den nationella friheten, suveräniteten och självständigheten alltid varit starkare än europeisk gemenskap.

De svenska EU-valet 2019 är speciellt på ett sätt. Det är fyra partier, M, Kd, S och Mp, som bytt ut bägge sina två toppkandidater från 2014, och det är flera EU-parlamentariker som lämnar och många nya inte alltid så kända kandidatnamn på listorna. Europaparlamentet är speciellt då flera olika nationella partier samlas och ska samsas i en gemensam partigrupp där den svenska partipiskan sägs vara okänd. De svenska EU-kandidaterna tillhör visserligen ett politiskt parti, men har alla verkligen den självständighet, styrka, kunskap och kompetens som krävs för att axla en överrock med svenska intressen? Ring eller skicka ett mail och fråga dem! 

EU-valet den 26 maj 2019
För att få rösta till Europaparlamentet måste man fyllt 18 år, vara svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Medborgare från andra EU-länder men folkbokförda i Sverige får rösta i EU-valet i Sverige. Svenska medborgare som bor utomlands måste anmäla sig till röstlängden för att få rösta.
Varje medlemsland bestämmer vilka nationella partier som ställer upp i ett EU-val. I Sverige måste de olika partierna få minst fyra procent av rösterna för att få en plats i Europaparlamentet.

 

I EU-valet 2014 röstade 51 procent av de röstberättigade, men i Sverige har EU-valet ofta haft ett betydligt lägre valdeltagande än val till riksdagen och kommuner. Fördelningen av de svenska rösterna till EU-parlamentet följer inte alltid de siffror som aktuell rikspolitisk opinion eller senaste riksdagsval hade. Feministiskt Initiativ klarade till exempel inte spärren till riksdagen 2014 men gjorde det till EU-parlamentet.

Alla svenska riksdagspartier ställer upp i EU-valet 2019. Dessutom är det 76 andra svenska partier som är anmälda till valmyndigheten och EU-valet, men alla dessa måste anses chanslösa att få minst fyra procent av rösterna i år. Det parti av de 76 som fick flest röster i senaste riksdagsvalet, Alternativ för Sverige, fick då 0,31% av alla röster. Feministiskt Initiativ, FI, har haft en EU-ledamot, men minskar ned till 1,2 procent i opinionsundersökningen och lämnas därför utan kommentar.
 
Alla svenska partier har sina egna hjärtefrågor, men det är bara två svenska partier, vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, som är motståndare till EU och kräver att Sverige ska lämna EU. Kravet kvarstår, men båda har inför EU-valet tonat ned det till att man tills vidare arbetar för att reformera EU och försöka stoppa eller ändra på allt man tycker är dåligt, eftersom den 

svenska folkviljan i opinionsunder-sökningar visar på lågt stöd för ett utträde.

Googla på ”partinamn+EU” så kan du på partiernas hemsidor se mer vad och hur ambitiösa de olika svenska riksdagspartierna är när de gäller EU-valet. I mina sammanfattningar har jag bara nämnt enstaka korta delar som jag bedömt som viktiga från på respektive partis hemsida publicerade valargument. Resultatet från opinionsundersökningen förutsätter att Brexit genomförs och Sverige får 21 mandat att fördela. 

Miljöpartiet
Miljöpartiet var det enda riksdagsparti som 60 dagar före EU-valet 2019 saknade valprogram för 2019 vad man vill göra i EU-parlamentet de närmaste fem åren. Men sedan en tid så finns ett valmanifest, och det är ju väl känt att klimatet är den helt dominerande politiska frågan.
   Mp vill:  Införa en klimatlag, en europeisk koldioxidbudget och koldioxidskatt. Utveckla järnvägsnätet i EU. År 2030 ska alla nya bilar drivas med el eller förnybart. Skapa lagliga asylvägar och öka arbetskraftsinvandring till EU.
   Miljöpartiet har fram till valet haft 4 ledamöter i Europaparlamentet. Enligt opinionsundersökningen från Sifo/Europaportalen den 27 februari 2019 minskar man med 9% och tappar då till 2 ledamöter.

Socialdemokraterna
Socialdemokraterna framhåller att Sverige haft nytta av EU och  den inre marknaden och att samarbete med andra bygger ett starkare samhälle och tryggare Sverige. 
   S vill: Att fler européer ska ha ett jobb. Att EU ska ta en ledarroll i världen med en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Vill upprätta en gemensam, ansvarsfull och solidarisk flykting-och migrationspolitik i EU.
   Socialdemokraterna har fram till valet haft 5 ledamöter i Europaparlamentet. Enligt opinionsundersökningen från Sifo/Europaportalen den 27 februari 2019 ökar man till 6 ledamöter.
 
Moderaterna
Moderaterna anser att samarbetet behöver fördjupas på områden som inre marknaden, migrationen och den gränsöverskridande brottsligheten. Säger nej till mer EU-byråkrati till frågor som medlemsländerna sköter bättre själva. Man värnar om Sveriges självbestämmande när det gäller beskattning, arbetsmarknad och familjerätt.
   M vill: EU:s yttre gräns behöver förstärkas. Stärka det europeiska klimat-och miljöarbetet. Sverige ska vara en stark röst för ett nytt, gemensamt, hållbart och humant asylsystem.
   Moderaterna har fram till valet haft 4 ledamöter i Europaparlamentet. Enligt opinionsundersökningen från Sifo/Europaportalen den 27 februari 2019 minskar man lite men behåller sina 4 ledamöter.

Liberalerna
Liberalerna är det klart mest EU-vänliga partiet i svensk politik och vill helst ha mera och extra allt när det gäller EU:s framtida utveckling. Partiet hoppas att flytten av Europaparlamentet och Ministerrådet från Bryssel till Strasbourg och tillbaka under en vecka varje månad ska upphöra. Och man anser att SD och V är ett hot mot unionen eftersom de är EU-fientliga. Liberala politiker har sagt att man vill att EU blir en federal stat. 
   L vill: Stoppa SWEXIT. Sverige bör införa euron som valuta 2020 och gå med i bankunionen. Ja till EU:s sociala pelare (sociala rättigheter) och jordbruksstödet ska avvecklas.
   Liberalerna har fram till valet haft 2 ledamöter i Europaparlamentet. Enligt opinionsundersökningen från Sifo/Europaportalen den 27 februari 2019 tappar man 6,1%, ligger under spärren på 4% och riskerar i så fall att åka ur EU-parlamentet.
 
Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna satsar rejält på EU-valet med en valplattform på 32 sidor och 12 huvudfrågor med omfattande motiveringar. SD anser att EU behöver reformeras i grunden genom att omförhandla EU:s fördrag (grundlag). Man är negativ till mycket av dagens EU och värnar om nordiskt samarbete och drömmer om ett starkt Europa med självständiga nationer. Att frihandel och den inre marknaden är en förutsättning för Sveriges företag och tillväxt. 

SD vill: Nej till gemensam armé. Stärkt vetorätt. Ett formellt undantag för införande av euro  (som man formellt är skyldigt att införa). Motståndare till en bankunion, stopp för EU:s beskattningsrätt och minskad EU-avgift.
   Sverigedemokraterna har fram till valet haft 2 ledamöter i Europaparlamentet. Enligt opinionsundersökningen från Sifo/Europaportalen den 27 februari 2019 ökar man med 8,3% mest av alla partier och kan få 4 ledamöter.

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet menar att EU begränsar demokratin och kritiserar EU för att prioritera den inre marknaden framför miljö, arbetsrätt och folkhälsan. Har ett långsiktigt mål att Sverige bör lämna EU. 
   V vill: Vrida unionens politik åt vänster. Är motståndare till euron. Motverka EU:s utveckling i federalistisk riktning och föra tillbaka makt till medlemsländerna. Införa europeisk flygskatt.
   Vänsterpartiet har fram till valet haft 1 ledamot i Europaparlamentet. Enligt opinionsundersökningen från Sifo/Europaportalen den 27 februari 2019 ökar man något och kan få 2 ledamöter.
 

Centerpartiet
Centerpartiet anser att EU-samarbetet och medlemskapet ska försvaras och vill föra EU framåt. Nyckelord i ingressen är demokrati, jämlikhet och klimatsmart tillväxt.
   C vill: Höjda klimatmål och sänkta utsläpp. Fördjupa försvarssamarbetet och aktivt fokus på jämställdhet inom EU. 
   Centerpartiet har fram till valet haft 1 ledamot i Europaparlamentet. Enligt opinionsundersökningen från Sifo/Europaportalen den 27 februari 2019 minskar man lite men behåller sin enda ledamot.
 
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna hade länge bara fyra meningar om EU på sin hemsida där man uppgav att man är positiva till det svenska medlemskapet i EU. Sedan en tid finns en form av valmanifest på hemsidan. Deras valslogan är ”Make EU lagom again” 
   Kd vill: EU:s budget ska vara måttfull. EU ska agera för fler jobb och hålla sig borta från välfärdspolitiken.
   Kristdemokraterna har fram till valet haft 1 ledamot i Europaparlamentet.

Enligt opinionsundersökningen från Sifo/Europaportalen den 27 februari 2019 ökar man från 2014 och kan få 2 ledamöter.

♦  ♦  ♦

Så här röstade Sverige 
och cirka 400 miljoner röstberättigade i EU.

Svaret kommer här på min hemsida runt första veckan i juni då alla medlemsländer inte har samma valdag. Tills dess kan du roa dig med att gissa vilken färg och vilka blommor i slaget det blir på överrocken från Sverige de kommande fem åren!

Resultat EU-valet 2019
i Sverige

Centerpartiet 10,78 procent 
Kristemokraterna 8,62 procent
Liberalerna 4,13 procent
Miljöpartiet 11,52 procent
Moderaterna 16,83 procent
Socialdemokraterna 23,48 procent
Sverigedemokraterna 15,34 procent
Vänsterpartiet 6,80 procent

Fi: 32.143 / 0,77%
Piratpartiet: 26,526 / 0,64%
Alt. för Sverige: 19.176 / 0,46%
Medborglig samling: 6.363/0,15%
Vändpunkt: 5.171 / 0,12%
 

Antal röstberättigade: 7.576.917          
Antal röstande: 4.187.848/ 55,27%
Antal giltiga röster: 4.151.470

Av 57 partier som beställt valsedlar var det bara 15 partier som fick fler än 100 röster.

Antal ledamöter från Sverige
 
L = 1, V = 1, Kd = 2 , C = 2, 
 M = 4, SD = 3, Mp = 2, S = 5
 

 Oklart vilket parti som får ett (1) extramandat om BREXIT genomförs.
 

Det våras för galoppen!

Den 1 juni var det smygpremiär för den nya galoppbanan Bro Park utanför Bro i Upplands-Bro. Invigningen blir den 19 juni.
   Galoppbanan har en längre och betydligt bredare gräsbana än den gamla på Täby Galopp och ligger närmast publiken. Gräsbanan är 2.100 meter mot den gamla på cirka 1500 meter. Dirttrackbanan på Bro Park är smalare än den gamla och 1.900 meter lång vilket är cirka 300 meter längre än Täbys. Läktaren är betydligt mindre och vågrummet ligger i en egen byggnad på kortsidan. Hela anläggningen är 186 hektar och fyra gånger större än Täby Galopp. Den ligger på Önsta Gård med anor från medeltiden.
   Stallområdet ligger lite längre från banan än på Täby. Stallbyggnaderna har två avdelningar med 10 boxar i varje och totalt har man byggt 280 nya boxar. Till varje stall hör en horsewalker. Utanför stalldörren blir det en träningsbana och ridvägar. Det kommer också att finnas gäststallar för cirka 100 hästar.
   Nu gäller det bara att publiken hittar dit. Från Karlaplan i Stockholm till Bro Park är det 42 km med bil längs E18 mot Enköping (banan ligger nära motorvägen) och det är mer än dubbelt så långt som motsvarande sträcka till Täby Galopp. Pendeltåg till Bro station och direktbussar och helst även direktbuss från Stockholms innerstad måste förhoppningsvis bli ett alternativ för den som inte har bil.
   Det ska bli nya banor även för häcklopp och steeplechase men byggandet av dessa är tyvärr uppskjutet tills vidare.
(Bilderna är från den 4 maj 2016.)

...och så här såg det ut på smygpremiären
en knapp månad senare den 1 juni!
 

Sommaren är på gång i huvudstaden!

Årets första segeltur är avklarad på Årstaviken i Mälaren, som via Hammarbyslussen en kvarts segling till vänster i bild är porten till Östersjön.
   En bild från en lördagspromenad i Eriksdalsunden på Söder i Stockholms innerstad. Där finns ett lummigt större koloniområde med prunkande trädgårdar, grönsaks-odlingar och flera båtklubbar. En levande men ändå ganska tyst oas, trots att Södersjukhuset med sin helikopterplatta och storstadstrafiken finns knappt 500 meter snett till höger bakom vattenbrynet. Stockholms innerstad, och speciellt Söder och Kungsholmen är verkligen "Staden på vattnet". Men hittills i augusti den här sommaren kanske det varit bättre att skriva staden i vattnet...